prinzessin

2014-12-20
00:18:00

Lucka 20

Det här är min skrivjulkalender. Varje dag så skriver jag en liten kort (eller kanske lång) text. Den kommer läggas upp här när den är klar. 
Om du vill vara med så blir jag jätteglad. Skriv i kommentarerna. 
 
20. Skriv om ett kråkslott 
 
Det hade varit hennes drömhus sedan hon var barn. Det gamla kråkslottet som stått i utkanten av byn och mest verkat förfallit. 
Någon hade bott där när hon var liten. De kallade henne häxa, en gamal dam som knappt någon kände. Som hade haft flera katter och som barnen var rädda för. 
Nu förstod hon att den gamla damen antagligen bara varit ensam och antagligen sjuk. Men det var inte så lätt att förstå som barn. 
Men nu var det hennes, det skulle krävastora renoveringar och kanske var det ett idiotprojekt men tillsluut skulle det bli ett vackert hus. Hennes hus, sen kanske barnen skulle börja kalla henen för häxa. 
Kommentar:
2014-12-20 @ 22:17:54
#1: Tuss

Slottet var fullt av kråkor. Det var säkert tiotusentals av dem. Och jag var där, ensam. De hade mig omringad och jag såg ingen väg ut. Jag vet inte ens hur jag hamnade här. Jag skulle bara övernatta i slottet en natt eftersom jag gått vilse. Första timmarna gick det bra, men ju närmare natten kom, desto fler kråkor kom fram, tillbaka, samlades. Jag försökte ta mig ut men de lät mig inte komma förbi dem. Alla utgångar var blockerade och jag kunde knappt röra mig från platsen jag stod på. Jag trodde att det var över när de kom närmare och lät högre och högre. Men jag såg mitt hopp: i en av stenväggarna fanns en större spricka som jag borde kunna ta mig igenom, om jag bara pressar. Jag väntade inte länge på att agera efter upptäckten utan sprang dit så snabbt jag kunde och puttade undan alla kråkorna på vägen. Jag var halvvägs igenom när det sade stop. Inte nu, tänkte jag, bara lite till. Kråkorna började picka på mig hårdare och jag kände hur huden började gå sönder. Jag pressade så hårt jag kunde och kom igenom. Jag satte mig så långt ifrån öppningen som möjligt. Kråkorna lät förfärligt och jag blödde från såren de åstadkommit. "Bara en natt, imorgon ska jag härifrån", sade jag till mig själv innan jag somnade.

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: