prinzessin

2014-12-02
00:43:00

Lucka 2

Det här är min skrivjulkalender. Varje dag så skriver jag en liten kort (eller kanske lång) text. Den kommer läggas upp här när den är klar. 
Om du vill vara med så blir jag jätteglad. Skriv i kommentarerna. 
 
2. 2. Skriv om en maskin
 
Det var något av det vackraste han någonsin sett. En fulländad skapelse. Så stor och så briljannt. Den fyllde upp hela rummet. 
Det hade kommit som ett infall. Kanske sänt från gudarna. Den här masskinen skulle byggas. Och nu var den klar. En storhet som skulle få honom och maskinen att gå till historien. Det var värt de år han spengerat borta från världen. som han isolerat sig i sitt hus. 
Folk kallade honom galen. Höll barnen borta. Men nu, nu skulle de få se. 
Allt han drömt om var här och det fyllde honom med en sån otrolig glädje att han knappt vissste vart han skulle ta vägen.  
På något sätt var den som om den levde. Maskinen var hans barn som han fött fram. Hans händer hade varit hans sköte. Nu skulle den sättas i gång. För första gången. 
Det var ett underbart ljud. När kugghjulen och pistongerna satte i gång. Syftet med det här bygget skulle snart bli klart. Maskinen, hans barn, hans älskade, den hade en mening som var större än han själv. 
Han ville vara den nära, intill. Han kände en lust efter att få ha den pollerade mässingen mot sin kropp. 
Kläderna kläddes av och han gick intill. Nära. Något slog till honom, en av pistongerna. Han fastnae med handen i lkugghjulen som började dra i hans hud. Slita den. Men han log. Skrattade euforiskt medan hans blog smörjde maskinens delar och han blev ett med den. 
Kommentar:
2014-12-02 @ 23:04:44
#1: Tuss

Mitt inlägg till dagens lucka:

"Du sade ju att den skulle fungera."
"Den fungerar, den fungerar. Du måste ha tålamod bara."
Han sparkade till maskinen och den sprakade igång.
"Du ser, jag hade rätt."
"Jaa, jaa.."

Maskinen klingade och tjöt. Såg ut som att den skulle ha fort upp när som helst och gått iväg - den var full av kugghjul och tunna yttre delar så insidan sågs igenom, den hade saker som såg ut som små armar av små bitar som svetsats samman in till minsta detalj, större kugghjul som fanns där istället för ben. Den var perfekt. .

"Vad, exakt, är det maskinen är till för, professorn?" frågade den ena mannen med lite lätt röst.
"Den är till för att leva", svarade professorn med ett stort leende på läpparna och uppspärrade ögon medan han såg på maskinen som sakta började röra på sig: "Jag lyckades, jag lyckades verkligen.."

Svar: Måste älska sådant här :)
Prinzessin

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: