prinzessin

2014-12-18
00:16:00

Lucka 18

Det här är min skrivjulkalender. Varje dag så skriver jag en liten kort (eller kanske lång) text. Den kommer läggas upp här när den är klar. 
Om du vill vara med så blir jag jätteglad. Skriv i kommentarerna. 
 
18.Skriv en text med orden: Regnbågsgarn, katt, snöflinga och tår
 
 
 Alltid hade hon virkat snöflingor. Varje år sedan hon ens lärde sig att virka. Hon räknade det till sextiosju år nu. De blev små presenter. Julklappar till familjen. I land undrade hon om de verkligen uppskattade hennes snöflingor. 
 Fast hon hade sett det i flera granar eller hängande från fönster. 
Katten Vimsan, en ung dam på knappt ett år satt och såg på garnnystanet medan det rörde sig och lät tråden formas till små nätta snöflingor.
Hennes barnbarn, Mira hade hittils inte fått några snöflingor, så i år skulle hon virka sex stycken små fina flingor och lägga dem i en egengjord ask i fint papper.
"Nej du Vimsan." Sa hon och hytte lite med fingret mot katten som smög sig närmre för att attakera nystat. Den stränga blicken fick henne dock att sätta sig ner och i stället börja tvätta sig. Tydligen var det viktigt att komma åt tassarna då hon nu satt och spretade med tårna , hade klorna ute och nästan gnagde mella dem,
"Du är en tramskatt du." Sa hon och skrattade innan hon fortsatte.
Kanske skulle inte Mira vilja ha. Men hon hade ansträngt sig nu. Tänkt efter. Mira var en snäll flicka, eller kvinna vid det här laget. Hon var så modern och öppen och till vissdel var hon avndsjuk på hur mycket mer möjligheter som Mira hade.
Men med hjälp av internet hade hon satt in sig mer, och var nu öppen mot sitt barnbarn och hennes fru. Därför hade hon även blivit glad när hon gått i garnaffären och hittat ett garn som skulle göra de här flingorna lite extra fina.  Hon hade hittat ett regnbågsgarn. 
Kommentar:
2014-12-18 @ 22:47:31
#1: Tuss

Jag hade äntligen lyckats, mitt regnbågsgarn var äntligen komplett. Jag hade samlat på mig regnbågens färger i flera år, och nu var det äntligen klart. Grannens katt hade länge sett på mitt arbete, kanske lite för länge. Vad hade hänt med granen egentligen? Kanske hade de bara flyttat. Jag såg hur det började snöa ute, hade helt glömt bort att det redan var december. Julafton till och med. Kanske var det bara trevligt att katten var här, jag slipper ensamheten. Jag gick ut för att känna snön mot mig, jag hade med mig både regnbågsgarnet och katten. Jag såg hur snöflingorna dansade runt i vinden. En snöflinga som dansade finare än någon av de andra hamnade på regnbågsgarnet. När den nuddade vid det och smälte, började färgerna försvinna. I ett ögonblick var det vitt. Vanligt vitt garn. Jag föll ihop och fällde en tår. Allting jag jobbat så hårt för, borta. För evigt. Jag gick tyst in igen och låste dörren. Det var ensamt. Katten hade jag lämnat utanför. Den jamade hela natten och skrapade på dörren. Jag hoppas att grannarna inte har glömt bort honom.

Svar: Så sorglig, och fin. Stackars katt.
Prinzessin

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: