prinzessin

2012-03-31
03:40:37

Dröm

I går natt hade jag för första gången på länge en mardröm. En så pass hemsk att jag blev riktigt rädd.
Det var i själva verket inte så läskigt i sig, inget häftigt att hämta inspiration i från. Trots det skrek jag nästan när jag vaknade.
I drömmen bodde jag och Sebastian i en lägenhet inte helt olik drn här i planlösnin. Det var mörkt och kväll och så ringer det på Sebbes telefon som är i köket och han går och hämtar.Samtidigt så ringer det på dörren och Sebbe säger att jag ska öppna, men jag är misstänksam för ingen ska ju komma på besök nu. Men jag gör det ändå och ser att utanför är det mörkt och i dörrspringan kan jag se en mörk gestalt men inte mer. Jsg blir extremt rädd för detta mörker som börjar dra i dörren. Jag försöker kämpa emot och jagvet att om mörkret vinner och kommer in då är vi körda. Där vaknar jag av att min kära sambo petar på mig.
2012-03-29
01:38:56

Snart födelsedag

Ja , jag fyllersnart år igen, ett till år har jag överlevt och därför förtjänar jag presenter.
Det här är den första saken på min önskelista. För det verkar vara en helt fantastisk bok!
Klicka på den så kan ni köpa.
2012-03-23
16:21:14

Historien om en fossil

I går var jag och Sebastian ute på ett litet äventyr nere vid Hilleshögs dalar, även känt som sandbergen. Det började lite kyligt, men sne kom solen och det blev riktigt varmt, t-shirtvarmt. Över sundet och speciellt över ven låg dock ett tjockt dis, och i den starka solen var det som om ven helt försvunnit. När vi går genom det lilla området som har träd hittar jag ett fågelkranie, något jag velat ha länge även om det här var ganska trasigt.
Nere på stranden gör dock sebastian ett betydligt intresantare fynd. Han tror först det är en vanlig flintasten, men inser snart att den har en lite märklig form och ännu märkligare mönster på sig. Det ser nästan ut som avtryck av tentakler. Det i kombintion med att ven ser ut att försvinna får oss såklart att börja prata om att saker i havet har börjat vakna. Kanske kan den så kallade innsmouth-looken även bli stor i Borstahusen.
När jag kommer hem så upptäcker jag att fosilen är borta, och blir ledsen, så klart, det är inte varjedag man hittar något sådant. Men folk är snälla, säger att det nog var bäst, för världen är nog inte redo för sanningen, eller så skulle vi bara bli galna.
Så i morse så skulle Sebastian till skolan, men det var mörkt på stationen, staden var i dimma och snart upptäcker han att tåget är över en timme sent, någon har dött på spåret mellan Lund och Malmö och därför skulle han, en timme sen, behöva byta till buss i Lund. I stället åker han tillbaka till borstahusen, och där, där vi sprungit till bussen hittar han fosilen på nytt och kommer hem med den. Så nu är den vår.


Kom inte och säg att det inte ser ut som tentakelmärken, oavsett om det antagligen, för att vara realistisk, är en sjöborre. Vad det än är, så är det uråldrigt och från havets botten och det är illa nog.