I går så blev jag nog lite kär, i den här kvinnan.

Hon är huvudrollen i Luc Bessons senaste film Les aventures extraordinaires d'Adèle Blanc-Sec. Filmen är inte det bästa som någonsin gjorts. Men det är en väldigt bra äventyrsfilm. Komiska karaktärerer och fina kläder. Det är lite som om Indiana Jones, Jurasic Park och Mumien skulle få en dotter som levde i frankrike under tidigt 1900-tal.  Specielt Adèle är värd att se filmen. Smart, vacker och med god smak. Dessutom... jag skiter i vad folk säger, det är snyggt att röka.

ja i natt drömde jag konstigt och lite nördigt igen.

Jag, sebastian och någon random tjej var i nån stor byggnad och sprang runt. Det var lite som ett tv spel, folk skulle dödas. Detta skötte tjejen bäst då hon hade magiska förmågor, vilket jag med hade, men då jag i princip bara kunde skicka i väg lite eld så vann hon. För hon kunde få folk att dö vara sådär, att försvinna eller delas på mitten.

De här förmågorna påminde om plasmids i bioshock.

Efter att ha sprungit runt ett tag så kom vi till hennes rum, där hennes dotter skulle finnas. Jag anade dock ugglor i morse och fick fram min revolver. Den som låg under täcket var ingen flicka, utan min egen svåger Christian. Men eftersom detta inte var på riktigt så spelade han en roll med något franskt namn. Vilket sebbe uppfattade som El´är

och ville stava Lr. Nåja efter att ha tryckt revolvern mot hans kind så fick jag hans vapen och han skulle precis börja prata. Då vaknade jag dock av att min tjocka katt väckte mig. Det roliga var att min hand låg utsträckt och i en gest som om jag höll en revolver.

I natt drömde jag om daleks.

Det är väll nördigt om nått?

Dock så minns jag inte mer än att det var daleks i drömmen.

Egentligen är ju inte detta en spelblogg, men spel är eskapism och detta är awesome. Njut.

Yeeey.. det har kommit lite mer om Alice:Madness Returns.  Spelet som jag verkligen ser fram emot. Även om jag kanske borde ta och klara första snart, har ju bara Red Queen kvar.

Nåväll i det kommande spelet kommer tydligen några gamla kära återseende när det gäller karaktärer. (Vi får väll hoppas på Cheshire Cat, fast det var ju ganska många som dog i förra spelet.) Även tre nya vapen en tekanna, en pepparkvarn och en käpphäst.

I vilket fall, en trailer och lite bilder kommer här under.

Eftersom jag känner för att skriva, så här en tjugo minuter innan jag ska till skolan, och inte vet vad jag ska skriva om så kommer här lite bilder från en av mina favorit konstnärer från Deviant Art.

super-sheep aka Michael Brack

En frask konstnär med tema skräck i de flesta bilder. Ingen som känner mig eller läser min blogg bli nog förvånade att det finns lovecraftetema i många bilder. Den senaste är dock en bild inspirerad av en av mina absoluta favoritböcker. Låt den rätte komma in.

Det finns även en del bilder med Alice i underlandet teama. Bilder både i svartvit och färg och det är omöjligt att avgöra vad jag gillar bäst. Men en sak är säker, Brack hör till en av de konstnärer som jag verkligen skulle vilja ha ett original från. 

I dag börjar Fantastisk Filmfestival och för första gången ska jag faktiskt se filmer.

Jag har två måsten på onsdag, direkt efter varandra. Nämligen Strigoi och The Extraordinary Adventures of Adèle Blanc-Sec.

Förutom de här filmerna finns det en massa fler jag vill se. Men såklart ska saker krocka, och dessutom så har jag saker att skriva till skolan.

Så, jag kommer missa några filmer jag vill se. För att jag har så mycket annat. Varför ska saker hända samtidigt?  Men nåja, jag antar att jag kommer att överleva. Lite film blir det åtminstone, och bio är ju alltid trevligt.

Tror jag i alla fall.

I vilketfall som helst så är detta awesome.

Så är jag hemma från Neo Vapori, årets enda lajv. En skam jag vet, men det var ett fantastiskt lajv.

Jag spelade Molly Baxter, assistent till Professor Odd Orvar Ottosson.

Anledningen att Molly jobbade där var att hon dels behövde pengar men framförallt att hennes bror Hector, behövde hjälp. Han var nämligen inte sig själv efter en olycka. Han hade i princip blivit autistisk. Syskonen Baxter kom från The united islands. Alltså den världens storbritanien.  Professorn var från Hymniderna (skadinavien) och talade mycket lite Isleish, så Molly fick översätta mellan honom brodern och de andra som talade Isleish.

Så på lajvet så umgicks vi även en del med filosofistudenten Joel Sörensson, en ung man som tydligen inte kom överens med sin lärare på universitetet (där även professorn arbetade). Molly tyckte om honom, han var en trevlig förändring från professorn, var inte otrevlig mor Hector eller behandlade honom som en idiot. Den unge manen hade dock fått en otrevlig plats att sova och följaktligen så fick jag för mig att Joel skulle sova hos oss, i professorns säng så de båda slapp frysa. (För off så ville jag verkligen att Sebastian eller Frans skulle frysa.)  Först så var Joel lite skeptisk, men då hans hus inte hade dörr och det fanns en hemsk best i skogen, så fick jag honom att inse att det här med dörr med hasp var en god ide.

Dessutom så blev Molly lite flirtad med en kvinna i manskkäder, Sir Vincent Ravenscroft, nog för att hon flirtade med allt på två ben, men Molly blev ändå smickrad på ett konstigt sätt.

Hon avskydde Greve Piper, storviltsjägaren som fällde monster och märkliga varelser, som hade en imponerande steampunk bössa och som hade samlarkort med sig själv. (Jag har ett, Molly avskydde ju honom, men jag älskade rollen.)  Dessutom så var hans ego gigantiskt.

Sen hade vi kaptenen med mekanisk arm, öga och andra kroppsdelar, väldigt snyggt och steampunk.

Forskarassistenten vars forskare hade utfört ett experiment för att slippa kroppsliga distraktioner och nu bara var en hjärna i en burk.

Och många, många fler fantastiska personer. Som en av de få som var snälla mot Mollys bror. Miss Lizard, en journalist från öarna.

Tre fina systrar med butler och nany

och ja.. the list goes on.

Så här har vi nu vår lilla grupp, med kringboende.

Professor Odd, Molly Baxter, Hector Baxter och Joel Sörensson

(Det stör mig att mitt bälte sitter konstigt.)

I dag så hände något så ovanligt som att jag pratade med en främling på tåget. Jag vet inte ens vad han hette men han hade en tröja med det här trycket.

Och sånt gillar vi ju. Så jag sa:

"Fin tröja" Han sa tack och skulle upp för trappan. Men tydligen hade han förvirrat sig och kom ner igen. Så började vi prata om Lovecraft, såklart.

Tåget var sent. För det stod spår på spåret. Ja alltså det stod ett godståg med spår där mitt tåg skulle komma. Men det körde och sen kom rätt tåg. Då var det några minuter sena bara, men sen så blev det så jobbigt att vi hamnade bakom det långsamma tåget, som var trasigt och inte kunde gå fortare än 40 km i timmen.

Nåja, trots att jag fick stå i mina klackar så var det ändå ganska trevligt eftersom jag pratade med den främmande nörden som spelade både sällskapsspel och rollspel. Så jag sa att han skulle komma på julspelhelgen, vilket alla nördar i skåne borde.

Läste på Drömmarnas berg att James Cameron ska producera Guillermo del Toros mycket trevliga projekt, nämligen filmatiseringen av "At the Mountains of Madness". Det hela ska även göras i 3d. So far so good. De där båda karlarna kan nog mjöla ut rejält med pengar och ge oss en film med fina specialeffekter. Men....

...Det finns alltid ett men. Det här stavas Tom Cruise. Varför i alla helveten och vid alla de Äldre ska han vara med i leken.  Det är väll inte helt bestämt, och jag hoppas verkligen att de tar någon annan.

Dock hade det ju varit roande att se honom bli dödad av en shoggoth. Hur han går runt och snart börjar höra, "Tekeli-li! Tekeli-li!". Och efter det så vet vi ju hur det går.

Jag ställer mig även frågan. Om det här blir av, borde inte det betyda att herr Cruise hädar? Han följer ju en religon som en annan Sci-fiförfattare skapat. Men kanske, kanske konverterar han. Hade då varit roligt att se honom tillbe Dagon, Yog-sothoth, Cthulhu eller någon av de andra gamle lirarna.

"Iä! Iä! Cthulhu Fhtagn!"

Ja.. min nya dator heter Kampfkatze. Det är ett bra ord. När jag googlade det hittade jag den här fina bilden.

I dag så fick jag katalogen från sf-bokhandeln.

Som alltid får det mitt lilla nördhjärta att slå hårt. Jag sitter som en unge med leksakskatalogen innan jul och tänker.

"Den vill jag ha och den och den och den och kanske den och absolut den."

Jag borde verkligen läsa mer, men snart ska jag åtminstone till biblioteket och se om de kan ordna fram ett ex av 1984 till mig.

Egentligen borde jag sova, men jag snor den här från Sandra.

Favoritcafé: Går typ aldrig på café så har inget svar. Även om jag var på ett mysigt japanskt café i Alvesta av alla ställen.
Favorittidning: Fenix
Byter gärna garderob med: Eeeh.. nån som syr upp riktigt tjusiga steampunkkläder 
Vanligaste färgen på mina kläder: Svart.
Sminktips till allmänheten: Inte direkt
Mitt rum (lägenhet) kan beskrivas som: Jävligt stökigt för det mesta
Mig själv med tre ord: Snäll, kort, bitter
Jag ville bli när jag var liten: Skådespelerska och författare.
Nu vill jag bli: Författare
Är det nåt du absolut inte äter: Råa ägg, eller stekta, eller kokta, ägg överlag
Hur många kuddar sover du med: En.
Morgon- eller nattmänniska: Klockan är halv fem på morgonen, gissa ;) 
Sparare eller slösare: Beror på. 
Hur många barn vill du ha när du blir stor: Två
Största svaghet: Litar inte på att folk gillar mig.
Det här är jag bra på: Skriva
När var du senast utomhus och vad gjorde du då? För några timmar sedan, gick hem från berättarkvällen
Har du sett något konstigt på sistone? En skatunge, de ser jävlit mysko ut.   
var i hela världen skulle du helst vilja befinna dig just nu? Sitter jävligt bra där jag sitter.
vilket dubbelnamn skulle du ge dig själv om du var tvungen?
Ebba-Ella som min kostnär i Mutant. Ebba-Ella är ett bra namn.
vad ser du som det största problemet vi har här i världen? Människor
vilken saga är din absoluta favorit? Östan om sol, västan om måne.
om du bara fick lov att klä dig i en färg resten av livet vilken skulle du välja?Svart.
hur många kjolar äger du? Många
vilken bok ligger på ditt nattduksbord just nu? Ringaren i Notre Dame, Victor Hugo
vilken årstid tycker du allra bäst om? Hösten

Så som jag innan berättade om metalkillen med den vita hunden ska jag nu berätta en annan vardaglig men  trevlig händelse.

Jag var på väg till berättarkvällen och går min vanliga väg dit. Då ser jag en kvinna med ett barn komma cyklande. Flickan, kanske en fem år gammal, har ljust flygigt hår som glöder i kvällssolen. Hon tittar på mig där jag går i min höga hatt och sammetsjacka. Mamman tittar bara rakt fram men jag och flickan får ögonkontakt och hon ler smått, jag besvarar leendet och då ler hon ännu större. Jag kände att jag gjort en liten flicka glad. För hur ofta har hon innan sett någon i hög hatt? Och att denne någon dessutom verkade snäll gjorde det nog bättre.

Eller jag har kanske bara för höga tankar om mig själv?

I vilket fall så blev jag glad av att få ett stort leende från en liten tös.

Det här med att ha håla är ju aldrig särskilt skoj i skolan. Visst för står jag att en timme för lunch kan vara skönt, men jag orkade inte köpa mat i dag och hade inget att göra. Men då kom jag på att jag ju har min underbara nya dator. så jag satte mig vid ett träd i gräset och tittade på Twin Peaks.

Finns det ett bättre sätt att fördriva tiden när man varken är på humör att gå någonstans eller umgås med folk? 

Laura palmer är ett vackert lik.

Varför jag inte börjat se Twin Peaks förrän nu är ett mysterie värdigt agent Cooper själv att lösa. Men nu har jag äntligen fått tummen ur och kan njuta av denna fantastiska serie.

Nu ska jag berätta för er om en sak som livade upp min vardag för någon dag sedan. Det kan ju vara trevligt för er att höra om små iakttagelse av vardagen.

Jag och Sebbe hade varit och handlat, så går vi längst trottoaren och ska svänga runt hörnet, då kommer där ut en liten hund i koppel. En vit Bichon Frisé som de tydligen heter. Jag slänger in en bild.

Alltså en riktig tanthund, jag tror det var en sån här i all fall, eller så var det något likt.

I  vilket fall, vad förväntar man sig att se i andra änden av kopplet från en sån här vit liten knähund? Jo en tant.

För som jag sa, hunden kom från ett hörn, bara den syntes. Så svänger vi runt hörnet och möts av...

En blek ung kille, mager med långt svart hår, svarta stuprör och en svart tröja med nån bandlogga, antagligen blackmetal.

Hur ofta ser man metallkillar med små vita hundar. Han skämdes när han såg oss kan jag säga. Men det var lite gulligt.