Får jag någonsin ett barn, och om det barnet någonsin får för sig att sjunga i kör hoppas jag att körledaren är lika awesome som den som leder den här kören.

Någon mer än jag som använder blogg.se som tycker att bilder en laddar upp blir ljusare?

Jag läste för några dagar sedan på Feber att schweis är nära att förbjuda våldsamma spel. De verkar som om de ska förbjuda spel som har 16 och 18 års gräns. Det är ju helt absurt. Är man 18 ska man få lov att spela vilka spel man vill. Att några få jävlar som det slagit slint för dödat människor är inte ett hållbart argument i min värld. Spel som bioschock skulle förbjudas i såfall. Visst det är våldsamt, men det är inte realistiskt. Andra spel är mer realistiska, men det är fortfarande ETT SPEL.

Jag skulle verkligne vilja uppmuntra alla i schweiz att om denna lag går igenom, och det verkar ju tydligen troligt. Så ladda ner eller importera spelan. För alla ska ha ett fritt vall, alla ska få njuta av underhålningsvåld om de vill. De flesta påverkas inte negativt av att döda ettor och nollor. För många är det avslappnande och hjälper en hantera stress.

Nej jag kan nog gå på i en evighet, men ja, jag tror de flesta av mina läsare håller med mig om att man har ett val när det kommer till underhålnings våld. Vill man inte ha det, så undviker man det. Enkelt.

Censur är ett hot mot allt jag anser som viktigt för ett bra samhälle.

Fick just en kommentar på ett lite äldre inlägg, på det om Alice i underlandet. Och den som gav kommentaren var "plånboksgubben". Det är ju så att jag skäms lite för att jag skrev "en snäll gubbe". Men det var inget illa ment, menar han var inte så gammal och gubbe är bara ett ord som flög ur mig.
Jag menar, jag skulle kunna kalla Bastian gubbe, för han är ju faktiskt uråldrig på sina tjugosju år.

Anyways, skoj att han skrev till mig, får svara på ett mail tillbaka.

Och tack till särbodöttrarna som hittade den, och tack för att du tog dig tid att leta upp mitt nummer. Det är underbart att det finns snälla människor här i världen.

Johanna längtar.

Min far är på sjukhus, han har problem med hjärtat.
Det känns så svårt att acceptera att ens föräldrar är gamla, båda mina föräldrar fyller 65 i år, båda är pansionerade.
Tydligen är det något knepigt med den makapären han har i bröstet för att hjälpa hjärtat. Han har haft problem med det tidigare.

Men det är orelistiskt. Jag är snart 24 mina föräldrar ska inte vara sjuka. Visst mamam är frisk, men inte pappa. Det borde kanske få mig att tänka om, att motionera och leva sunt. Men nej latheten vinner.

Dessutom så är jag beredd på att min mormor nog snart kommer dö, men hon är över 90, då är det naturligt, då kan man vara förberedd. Kanske borde jag besöka henne, men fy fan vad dåligt jag mår av att vara på hemmet. Och det är inte ens för senildementa. Ett sånt ställe hade jag nog inte ens kunant gå in på.

Jag är rädd för ålderdom, för att förlora sig själv. Kör mig hellre ut för ett stup än låt mig ligga och bajsa ner blöjor och bli matad. Seriös, jag började livet som oförmögen att ta hand om mig själv, jag vill inte sluta livet likadan.

I dag så släpptes en massa material från ingemansland som man kunde ladda ner. Så jag satt och tittade på allt och nu längtar jag bara tillbaka. Det var det bästa lajvet någonsin. Det var så bra att jag får ont i själen.

Det kommer ju ett lajv i samma värld i år, men kommer det bli lika bra? KOmmer det ens bli i närheten? Samma förening, men jag vet inte. Det är svårt att nå upp till den nivån ingenmnsland hadde.

Jag vill tillbaka till Östbacken. Arbete och utveckling!

Som jag inte tycker om, det är att jag är så bra på att ställa in saker.
Jag lovar att göra en sak, men sen så skiter jag bara i det.
Men nej, jag ska till Lund idag, men jag tror inte jag kommer orka gå ut och festa.
Men jag vill träffa Minna, och jag vill bli fotad.

I natt hade jag en dröm, jag minns mest fragment, men jag tror här finns något. Och nu när jag tänker lite så finns det lite fragment från filmen coraline tror jag.

I vilketfall, jag åkte på en buss i en stad. Jag var ganska ensam och det var ett industri område, Några på bussen hade aldrig varit ute innan. Så såg jag plödsligt hur det blev mörkt, för solen täcktes och blev aldeles röd i kanterna. Solförmörkelse alltså. Bussen fortsate köra och jag försökte fota, men kameranvägrade(Jag drömmer ofra att jag vill ta kort på något och det inte går.) funka. När jag kom av så var solen inte helt förmörkad längre men täckt av moln, de drev undan och visade en liten springa sol. Plötsligt blev det som mörkade solen fyrkantigt och sen började det röra sig ocj blev till en hand som syr och nu var det inte kängre solen, utan månen. så blev allt svart och började nsurra och den jättelika handen som sydde drog upp mig.
I näste stund satt jag i en hylla och var en docka. Liten men fin, korkskruvslockar och porslinsansikte. En röd sammetsklänning. Jag kunde röra mig, men hade inte kunnat göra det på flera år, tre generationer flickor hade lekt med mig och jag började gå runt. När jag tillslut hittade ut så var jag i en lägenhet, ni vet en sån där man går på en liten balkong vid sidan av huset. Det visade sig att jag var en mus och jag blev det igen. Ledsen över hur alla mina barn, hela min familj var död, för det går ju väldigt många musgenerationer på den tid som tre flickor leker med en docka. Så jag sprang över räcket allt jag kunde för att komma därifrån och ner till det gröna gräset många meter ner.

För ett tag sedan var jag och såg Alice i Underlandet. Till den fina tillställningen så gjorde jag lite smycken, ett par örhängen och en broch. Självklart i steampunksnitt, men dock med Alice referenser.

Kugghjulen är från slaktade väckarklockor. Kronan är en broch från en loppis. Resten är nyköpt från smyckesdelsbutiker.

Ja skrivaren började mucka, så därför blev jag sen, så jag missade bussen, så jag missade tåget, så jag kommer inte till skolan.

Anyways, min ekonomi blir glad även om jag blir lite ledsen i ögat.

Dessutom ringde jag SJ och de var snälla, har väll börjat tycka synd om alla resenärer så trotts att jag inte skulle få det fick jag pengar tillbaka för min hemresa. Att jag missade tåget dit är ju bara mitt eget fel.

Så har jag även sett årets första blommor. En trädgård vars rabbat var full av vintergäck, kanske inte min favoritblomma, snödroppar är finare men. Jeee vår!

Jag blev så sugen på att ha en bild av min älskade Tamara. Så nu har jag börjat rita på en. Många timmar har jag lagt ner, och många fler lär det bli. Här är i allafall ett smakprov, håll till godo mina vänner.
Linjerna har jag helt fräckt snott här.

 

För er som är intreserade kan jag berätta att fröken Tamara Ivanov är psykopatisk massmördare som tillpåköpet blev biten av en varulv och på så sätt även hon får varghamn från och till.

Hon brukar inte bry sig om någon, men har gått och kärat ner sig i en drow vid namn Maydia. Som ni kan se här.

I går så fick vi manuset till den förkortade vertion av Romeo och Julia som vi ska sätta upp som teater i comedia del arte stil. Det kommer bli awesome och jag ska spela Julias mamma. Pappan är ute ur bilden så det är bara en riktigt bitchig mamma och jag kommer nog göra det galant. Jag ärbra på att spela överklass och bitch.

Bitch ska jag även vara i harlekins 30 års jubilee där jag ska göra delar av den underbara Fröken Margarida. Vill sätta upp hela helst. För den där monologen är briljant.

Nåväll, teater är en stor del av mitt liv. Det tar mycket tid, men det är värt det.

Jag drömmde att jag var i en hamn, det var vackert ochl ugnt. Så såg jag någon som stod där, först kännde jag inte igen honom men sen såg jag att det var Mikael, min bästa vän på mellanstadiet. När han såg mig så höll han ut armarna och gav mig en kram och vi gick tillsammans ner mot vattnet med armarna om varandra. Där var himmlen otroligt vacker, det såg mest ut som en tavla av Monet. Rött och mjukt. Jag ville ta kort men hade ingen kamere men han tog uppsin mobil och kunde fota. Dock så blev det inte så bra.

I drömmen hade han bara varit bortrest i alla dessa år, och inte alls död. Men jag var arg på honom för att han inte hört av sig. Dock förlät jag honom.

Så nu känner jag mig lite nedstämmd, men det går nog över.

Mitt morbida nördhjärta slog lite hårdare när jag i dag på feber läste om att American McGee som gjort spelet Alice ska göra ett spel om Rödluvan med namnet Red. Några konceptbilder har släppts och jag ser helt klart fram emot det.

Problemet är väll att han bara behöver en utgivare, så alla håll tummarna för att han får det. Så länge så får vi längta efter uppföljaren av Alice, som ju ska ges ut av EAgames. Kanske inte mina bästa vänner när dt kommer till utgivare, men det är inte så mycket att göra åt. Spelet kommer nog bli bra ändå även om vi får vänta till nästa år.

Filmen var fantastisk, underbar och jag satt och log hela tiden. Men först måste jag berätta om mitt lilla äventyr.

När vi kom till bion och jag skulle ta upp min plånbok med biljetterna upptäckte jag att de var borta. Jag pratade med kvinnan i luckan och hon sa att det säkert skulle gå att se filmen ändå eftersom vi hade platser och annars skulle de ju stå tomma. Så vi skulle försöka komma in på nätet genom Sebbes mobil för att kolla min mail så vi visste vilka platser vi hade. Men just då ringer min mobil, och jag som skakade på grund av att jag höll på att få panik svarar och då är det en snäll gubbe som hittat min plånbok och lyckades spåra upp mitt nummer. Så jag fick tillbaka den, kom in till filmen och till på köpet behövde vi inte betala de 30 kr per biljett extra vi skulle för att se filmen i 3D. Så nu tillbaka till filmen.

På vägen hem så läste jag i två tidningar om vad de tyckte och filmen fick dåliga betyg, HD gav den 2 och skånskan eller vad det nu var 3. Orättvisa betyg enligt mig. Första tidningens kommentar var att den inte följde Carrolls texter. Men om personen missat så är det inte böckerna, det är en fortsättning. Sen så bygger den väldigt mycket på dikten Jabberwocky (tack mr Burton, jag älskar den) så därför följer den boken, men kanske inte det som brukar vara med.  Både hade kritik på att den var för fantasy, för inspirerad av härskarringen trilogin och Narnias filmatiseringar. Men jag tyckte inte det var så det förstörde. Sist men inte minst var en kritik att Depp och Bonham Carter fick för stor plats, men ja.. de är de största skådespelarna så det är väll inte så konstigt.

Jag älskade filmen, den andades Burton och Underlandet, det fanns många hänvisningar till böckerna, repliker som nog inte alla fattar, för många har bara sett disneyfilmen. Men ja jag är glad, jag gillar att de hade med så mycket från Jabberwocky och min första upplevelse av en film i 3D var positiv. Jag gillar det, vet inte om det varit värt 30 kr extra, men nu slapp jag ju betala det och fick hela upplevelsen grattis.

Kärlek till Alice, Hatter, Red Queen, White Queen, Cheshire cat och den som nog var min stora favorit The march hare. Större nervvrak får man leta efter.

Nu ska jag iväg till hbg för att se Alice i underlandet i 3D. Det komemr bli bäst.

Några av er vet kanske redan, men 2008 började jag lärarutbildningen för att direkt hoppa av den. Jag känner igen att jag vill bli lärare, men jag gillar itne lärarutbildningen, och jag gillar inte var skolan i vårt moderata samhälle är påväg. Så jag vet inte, jag hade nog blivit bitter tidigt då jag inte kunnat undervisa som jag vill.

Det är synd, jag tror att barnen hade gillat mig, de brukar göra det.

Kanske får jag nöja mig med att vara skrivarpedagog, men jag vet inte, jag vill göra mer. Tror bara att jag inte kommer kunna i den här världen och jag har inte tillräckligt med ork för att göra något åt det.

Ja då har aftonbladet varit framme igen. Som ni kan läsa här så har de har lyckats gräva fram riktigt mörka och hemska hemligheter Charlie har nämligen.... varit på lajv. *inväntar att alla läsare har lugnat ner sig efter den hemska chocken*

Han var fast i lajvfällan och jobbade som gycklare och gatuartist. Dessutom så klädde han sig i medeltidskläder och hade en båge när han såg sagan om ringen. Vi måste ju vara ytterst tacksamma att denna stackars man lyckades ta sig därifrån och bli vuxen och ordentlig. Nu går han ju i kostym och sysslar med ekonomi, ett klokt val. Frågan är nu bara om stackars Charlie kommer få ha kvar sitt jobb på lyxfällan, kan man verkligen lita på en man som har jobbat på lajv? Denna hemska sysselsättning. Han skmms ju, det märks, artikeln säger att han suckar djupt när han berättar. Och alla vet ju att aftonbladet, det är en tidning man kan lita på.

Men skämt o sido jag ser ett problem med den här artikeln, även om det är underhållning på hög nivå för oss som sysslar med lajv och vet hur det fungerar. Problemet är att det kan drabba andra när lajv framställs som något hemskt som väll ansedda personer ska skämmas över. Min vän var inreserad av att börja, men på grund av medias vinkling av lajv och ett mord där lajvare var inblandade på något sätt så far han inte för sin mamma. Killen är bara femton så hon har ju rätt att bestämma. Det är ett problem tyvärr.

P.S Nästa gång jag ska göra en kultkaraktär vet jag vad hens mörka hemlighet ska vara, en föredetta lajvare. Då kommer ju alla andra att blekna i jämförelse, att låta sin mamma dö är ju ingenting jämfört med det här. D.S